"Du är ju en sån klok tjej, smart och supersöt. Jag kan inte se dig bo där, stå och steka kötbullar och sedan gå ut på stan. Du är gjord för något mer och något större och glöm aldrig att du alltid är välkommen till oss." Dessa ord klingade fint i mina öron mitt i allt tentaplugg, hon är en människa som ligger mig varmt om hjärtat även om vi har stora hav emellan oss, she makes me smile. Och när jag tänker efter så har hon nog rätt, i vartenda ord hon säger- jag har påminnt mig lite titt som tätt hela dagen.

Like I told, tenta it is. Jag har suttit sedan nio imorse, tog en paus för att åka till gymmet och nu sitter jag här igen. Dokumenten är inte tomma längre men heller inte färdigställda. Innan jag går igenom allt till punkt och prick så steker jag hamburgare och äter lite kvällsmat med pappa, kikar på idol och åker buss till en nu för tiden välkänd gata.

Jag kommer att gråta av lycka när jag vaknar imorgon och inser att det är över.
Det kommer jag att fira med en tidig morgon, ett besök på sjukhuset och lunch i stan följt av några besök i stammis-affärerna!

Förvirrande ord och blanka rader, någonstans där glömde jag bort vem jag var. Motivationen till allt som hade med skolan att göra försvann och jag grävde ett svart hål, igen. Min frånvaro är ett resultat i ett försök att hitta tillbaka, till det jag förlorat på vägen och jag fortsätter att försöka, jag flyter aldrig med strömmen.

Jag har börjat acceptera att människor kommer och går i livet, hur ont det än gör. Vissa vänner är bestående och andra är bara ute efter att få vatten på kvarnen, jag önskar att jag insåg det tidigare. Alkohol gör inga människor gott men kan man inte lära sig att hantera det, då ska det inte heller passera strupen.

Hemtenta it is och jag kommer i princip att sova med kurslitteraturen som huvudkudde men jag ska klara det. Jag har konstaterat att framtiden är ljus, jag vet vart jag är på väg och jag är säker på att det kommer att bli bra. Vägen kan inte alltid bli den som man planerat men man kan alltid välja att ta sig till målet över andra kullar.

Vi hörs snart igen, jag saknar er.
Puss

It's time to take it to the next level, I'm alive even without you

Mina ord är förlorade. Jag är förlorad. Önskar att någon kunde förklara för jag kan inte ens själv förstå vad det är som händer. Någonstans mellan välbekanta kvarter och okända korridorer så förlorade jag, jag föll pladask. Fritt fall.

Jag vill tillbaka, men inte till det. Det gamla, det heliga, det som var oförstört. Inget är oförstört längre.
Jag är förstörd. Hur mycket jag än anstränger mig så blir det aldrig samma nivå, och nu är gråten i halsen igen.

Jag vet inte för hur länge till, inte längre.
Den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat!