Hemtenta. Det ryser i kroppen bara jag tänker på innebörden. Jag har suttit totalt instängd i 3 dagar. Jag har pluggat till långt ut på natten. Äntligen börjar jag inse att det kommer ta slut, någon gång. Men än finns det en del kvar att göra, så ni vet vart ni har mig.

Jag tog en paus från plugget ikväll. Jag landade i en fantastisk väns soffa. Ibland är de det enda man behöver för att få färg på tillvaron igen. Hon lyckas alltid. Imorgon äter vi frukost tillsammans och går på julklappsjakt innan jag troget sätter mig med kurslitteraturen. Dessutom så kommer bästa A hem imorgon, det blir inte bättre.